Fjutten som reporter

Jag har fått jobb! Ja, utöver alla andra jobb jag har som trivselfaktor, stödkatt till matte, spinnmaskin, kattmatsfatsdiskare osv.
Jag har blivit reporter och mitt första uppdrag är att intervjua Tomten. Alla ni som tidigare hängt med här på bloggen vet att Tomten är den katt som bor här hos oss i Tomtestugan.
Nu börjar intevjun, är ni med?
Tomten, hur tycker du att det känns i morrhåren idag?
-  Jorååå, det är bara bra med mig. Skönt att slippa vara ute en sådan här kall dag. 24 grader kallt jamar dom att det är!
Innan du fick hjälp här hos Föreningen Kattakuten, var bodde du då?
- Jag bodde under ett hus, tillsammans med min fru Lucia och fem barn. Vi hade ett krypin där med egen ingång genom ett ventilationsrör.
Hur kom det sig att ni fick hjälp egentligen?
- Det var några snälla människor som jobbade i huset som tog kontakt med föreningen.  Det var ju kallt och dragit där under huset, ingen centralvärme och dåligt med mat. Vi levde i mörker och dessutom var det trångt. 28 tassar i en liten etta! Ingen vidare uppväxtmiljö för småttingarna. En av ungarna fick komma in först. Sedan fångades ungarna in med en slags bur.
Oj, det låter som när jag fångades in.Var ni aldrig rädda?
-Jo, det är klart, vi visste ju inte om vi kunde lita på de där människorna. Men dom hade lugna, snälla röster och vi var frusna och hungriga. Vi hade inget annat val!
Vem kom in sedan?
-Få se nu, Lucia var det sedan och till sist jag själv. Ha ha, det var komiskt för människorna trodde att jag var ungarnas MAMMA! Frugan var så stressad när hon kom till ungarna så hon fattade inte först att det var hennes småttingar! Så när jag kom in trodde alla att nu var mamsen infångad!:) Två av människorna var och drog fram mig från sängen där jag gömde mig. Gissa om jag skrattade när dom märkte att jag hade...ähum...kulor i påsarna!
Men var har du familjen idag?
- Frugan och småttingarna bor i ett stödhem. En av ungarna har faktiskt fått flytta till ett alldeles eget hem, hörde jag matte säga. Tänk vad tiden går fort, ungarna är redan så stora!
Och du då, vad har du för planer inför framtiden?
- Jag har det så fan-tass-tiskt bra här i min lilla Tomtestuga. Jag får bo varmt och ombonat, får mat och kärlek. Jag är så tass-sam att jag får låna er matte en stund då och då. Men jag börjar känna mig redo nu, redo för att skaffa mig något eget! En egen människofamilj som jag kan pyssla om! Jag känner mig stark och frisk, och kulorna lämnade jag hos veterinären! Ha ha!
Ja, då ska jag be att få tacka för intervjun och vi alla önskar dig lycka till! Jag hoppas få återkomma lite längre fram, kanske när du har fått egen familj.
-Tass, tass!

Ja vänner, som ni ser så ville jag inte fråga Tomten om hans tidigare bakgrund. Jag vet att det är en känslig fråga för en hemlös kisse. Frågor som alltid dyker upp hos en katt som blivit sviken är: Varför matte? Varför husse? Varför dög jag inte? Vad gjorde jag för fel...