Vi är alldeles tysta i kväll. Det enda som hörs är mattes snörvlande. Vår kära ledarkatt Linus har tassat över regnbågsbron. Han reste i dag på morgonen. Han hade fint resväder, det var sol och lite kallt i luften. Linus älskade när det blev höst och svalt i luften. Han ville alltid vara ute, äta ute, sova ute och sitta och spana på infarten till vår tomt. På vintern låg han ute när det snöade.Ni undrar nog vad som hände med Linus. Det var ju inte mer än några veckor sedan han meddelade att han knipit en stor fet råtta! Men under den vackra pälsen fanns det en sjukdom. Matte kan förklara: För flera år sedan blev Linus sjuk. Han fick ligga på Djursjukhuset i flera dagar. Han hade något som heter pankreatit. Bukspottskörteln ville inte tillverka ett enzym som behövs för matsmältningen. När Linus inte kunde tillverka enzymet själv, skulle vi strö det på maten så att han fick i sig det. Men Linus tyckte det smakade apa! Han slutade äta helt. Dietfodret ville han inte heller äta. Linus har pendlat mellan att må väldigt bra till att må mindre bra. Vi har liksom tagit en dag i taget. Han har varit en glad kisse men ibland har han varit trött och hängig. I helgen blev Linus riktigt dålig. Han gav upp, ville inte äta eller dricka. Han ville bara sova.
Det fanns inte något mer vi kunde göra för vår älskade Linus.
Linus sover nu så fridfullt. Vi vet att han har det bra nu, han behöver inte kämpa mer.
11 kommentarer:
Åh nej! Tårar på nosen! Men det verkar som Linus valde själv att gå över. Han har det bra där borta i regnbågslandet där vädret alltid är som han vill ha det.
Vi skickar alla tröstbuffar och spinnhealing till er och era tvåbeningar.
Vila i frid lilla Linus så ses vi allihop vid eken i regnbågslandet sen.
Så fin o vacker han var lilla Linus,nu är han en vacker änglakisse o leker utan att ha ont.
När du träffar våran gamla kompis Grissom,pussa på han från matte då.
Det är så tungt och så ledsamt...
Sov gott lilla Linus.
Tänker på er.
Vila i frid, du vackre snökatt.
Men nej. Stackars er. Men nu har Linus det bra uppe hos Skaparkatten där han busar hela dagarna. Ge matte mycket tröst och hälsa från oss.
Så tråkigt att höra om Linus. Vi förstår att ni alla saknar honom oerhört mycket. Sov så gott, fine Linus. *kurr*
Neej.. :'( Vad fint skrivet, vi blir tårögda.. Han var så himla fin, och att sakna är svårt.. Vi sänder kramar och nosbuff.
*snörvel, snyft*
Tröstebuffar och kurrkurrhealing från Bröderna Bus ♥
Oj, en (för oss) ny blogg tänkte vi och klickade. Och så möts man av denna tråkiga händelse.
Många nosbuffar från oss i Sörpingsskogarna!
/M&M
Å, så ledsamt! *morrhårsdarr* Vi beklagar verkligen er förlust och känner med er... att förlora en vän och familjemedlem är alltid lika hemskt. Sänder er massor av nosbuffar till tröst och matte ber mig skicka en kram till era tvåbeningar!
Tröstartass från Imma, abbemissa.
Några röda vackra höstlöv singlar som små gnistor ned från det väldiga himlaträdet som Linus och SkaparKattens sitter under. Linus slickar tassen och märker att SkaparKatten betraktar honom med ett underfundigt leende. "Du valde verkligen din dag, Linus. Tänk om alla katter fick göra så?!" "Mjau, du visste ju att jag ville göra en sista stor fångst... och få tid att visa matte att jag älskar henne. Fast det visste hon ju redan." Linus slickar andra tassen. "Och nu vet jag ju att de andra katterna tar hand om henne." "Mjau, de kan minnas dig tillsammans!" spinner SkaparKatten. "Du har förtjänat att få vila här nu." Och så lägger han sin mjuka väldiga svans runt Linus, och de rullar ihop sig och somnar. Över dem viskar det stora trädets grenar "Det är fullbordat."
NosPuss Wikki
Skicka en kommentar