2010-10-20

Mattes skrivbordsbild


Vi ville visa  bilden som matte har på sin dator just nu, som skrivbordsbild. Det här är Linus som berättade för Junior om hur man ska uppföra sig och om vad livet som katt går ut på! Junior är en av Michelinas ungar år 2002. Junior lyssnade noga på farbror Linus, och sedan gjorde Junior ändå som han ville, precis som kattungar gör!

2010-10-19

Regnbågsbron

Idag är det en vecka sedan som Linus reste. Igår reste även Snuffe till katternas paradishimmel. Alla vi som följde Snuffe in i det sista, vet att han var en tapper liten kamrat! Han kämpade, precis som Linus, men till slut gick det inte längre och nu får de äntligen träffas där på andra sidan Regnbågsbron! I min fantasi kan jag se dem mötas, nos mot nos, lite nyfiket, men ändå lite avvaktande. Då kommer det en liten svart och vit katt smygande. Det är också en nykomling... Han kom också igår, nästan samtidigt som Snuffe. Det är Ircia, en av våra katter i föreningen, som blev svårt sjuk i helgen och fick somna in igår.

Ikväll tänder vi ljus för våra vänner  på andra sidan Regnbågsbron.

2010-10-14

Tass alla!

Matte och hela familjen tassar för att ni ger oss så mycket tröst efter det att vi förlorat vår ledarkatt Linus. Vi är sorgsna men förstår att det var den bästa gåvan matte kunde ge Linus, den rofyllda sömnen utan smärta. Linus liv var helt fan-katt-iskt, han fick vara med om så många spännande stunder i livet.
Nu tassar vi vidare, på lite osäkra tassar, och undrar vem som ska ta över ledarskapet. Vi får väl ha ett familjeråd där vi diskatterar frågan. Michelina kom hem samma dag som Linus tassade över regnbågsbron. Hon visste att matte behövde henne. Ni som inte känner till det sedan tidigare, Michelina är en vandrarkatt. Varje sommar, åttonde året i år, vandrar hon. I år var hon ute i tre(!) månader, och valde rätt dag att komma hem. Hur kunde hon veta?

Michelina, vandrarkatten.

2010-10-12

Vi är ledsna...

Vi är alldeles tysta i kväll. Det enda som hörs är mattes snörvlande. Vår kära ledarkatt Linus har tassat över regnbågsbron. Han reste i dag på morgonen. Han hade fint resväder, det var sol och lite kallt i luften. Linus älskade när det blev höst och svalt i luften. Han ville alltid vara ute, äta ute, sova ute och sitta och spana på infarten till vår tomt. På vintern låg han ute när det snöade.

Ni undrar nog vad som hände med Linus. Det var ju inte mer än några veckor sedan han meddelade att han knipit en stor fet råtta! Men under den vackra pälsen fanns det en sjukdom. Matte kan förklara: För flera år sedan blev Linus sjuk. Han fick ligga på Djursjukhuset i flera dagar. Han hade något som heter pankreatit. Bukspottskörteln ville inte tillverka ett enzym som behövs för matsmältningen. När Linus  inte kunde tillverka enzymet själv, skulle vi strö det på maten så att han fick i sig det. Men Linus tyckte det smakade apa! Han slutade äta helt. Dietfodret ville han inte heller äta. Linus har pendlat mellan att må väldigt bra till att må mindre bra. Vi har liksom tagit en dag i taget. Han har varit en glad kisse men ibland har han varit trött och hängig. I helgen blev Linus riktigt dålig. Han gav upp, ville inte äta eller dricka. Han ville bara sova.
Det fanns inte något mer vi kunde göra för vår älskade Linus.
Linus sover nu så fridfullt. Vi vet att han har det bra nu, han behöver inte kämpa mer.






2010-10-08

En groda i drinken!

Vet ni vad som hände igår? Jo, när Pelle och Minus kom ut i kattgården hade det blåst ner en massa löv i deras vatten skål. Jag satt i fönstret här inne och spanade. När matte tittade ner i skålen såg hon dessutom att det rörde sig där. Där ner i vattnet badade en liten groda! Den verkade ha simträning! Och kanterna var för höga så den kom inte upp ur skålen. Matte tog skålen och hällde ut vattnet och grodan i skogskanten. Den hoppade glatt iväg och matte  fick fylla nytt vatten till grabbarna. Tror nog att det var kvar lite grodsmak i vattnet, så jag är glad att jag alltid har friskt vatten i skålen här inne i huset.



Mitt namn del 2

Jag fick en förfrågan om hur jag egentligen fick mitt namn, Ville Fjutt-Fjutt, allmänt kallad Fjutten.
Så här var det:
Ni kanske minns att jag och mina två syskon föddes i en jordhåla. Vår mamma skötte oss, gav oss värme, mat och kärlek. Men det var en tuff tillvaro för mamsen. Hon var ju ensamstående, farsan brydde sig inte om oss alls, han fanns bara någonstans i bakgrunden.

Som tur var fanns det snälla människor som matade oss! Och snälla människor som ringde till min matte som kom och satte upp Restaurang Fällan. Restaurangen höll öppet alla dagar och det serverades riktiga läckerheter där. Bland annat kycklingklubba! Rökt skinka var också en av deli-katt-esserna som vi blev bjudna på.
En mörk kväll när jag hade tassat in i restaurangen och greppat tag i en matbit, small det till! En lucka hade fallit ner, själv dörren till restaurangen var stängd! Jag kom inte ut! Men maten var ju god så jag mumsade på där en stund, tills det kom en tvåbening som lyfte på locket och sa : God Afton, min vän! Det var min matte! Fy vad rädd jag var! Jag skakade i hela kroppen.

Så fick jag åka bil till mattes friggestuga och där var det varmt och skönt. Sen kom mina syskon och till sist mamsen. Men NAMNET var det ju jag skulle berätta om! Min mamma visade sig heta Wilma, hon var öronmärkt och fanns i registret! Vi skulle då få namn som också började på bokstaven V.
Vilda, Viska och Ville tyckte matte var fint! Sedan fick jag ju komma in till Minus och gänget och då tyckte matte att jag var en liten fjutt i jämförelse med de stora grabbarna! Så Ville Fjutt-Fjutt blev det, och senare blev jag bara... Fjutten! Jag är nöjd med namnet!

2010-10-06

Mitt namn

Man ska använda de första bokstäverna i sitt namn för att beskriva hur man är som katt. Så här blev det för mig:
F    flirtig
J     jamig
U    ullig
T    tassförsedd
T    tystgående
E    elementälskare
N    nattrejsmästare

Hur ser era förslag ut?


2010-10-03

Jobb jobb jobb

Jag får så sällan chansen att låna datorn av matte. Hon skriver så att tangenterna glöder! Det är därför jag inte har möjlighet att berätta så mycket om mitt liv som katt, just nu.
Men jag vill i alla fall jama att allt är helt ok här. Det börjar ju bli kallare ute, och löven flaxar omkring utanför fönstret. Ibland samlas en fågelfamlij utanför på gräsmattan. Matte säger att dom ska flytta nu. En del ska flytta utomlands! Stackars dom! Vilken träningsvärk dom ska få i vingarna av att flyga så långt!
Jag tycker man får nog träningsvärk när man gör kattfnattrejset vid 23-tiden på kvällen. Oj, om sju minuter startar rejset! Måste förbereda mig lite och tvätta tassarna innan så man inte har ludd under dynorna och halkar!
God Katt vänner,  vi ses nästa gång jag kan putta undan matte från tangenterna!